vad säger man?

jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. jag vet att min blogg har blivit som någon jävla symbol för negativitet. och det är sannerligen mitt fel eftersom jag bara verkar fokusera på det negativa vilket göra att allting bara blir sämre. jag ska ju ändra på mig, vad fan är det som händer?! ingenting! skärpning nu för i helvete sanne!!!!

men ändå.. jag skriver ju vad jag tänker och känner.. hm måste bara ändra inställning. men det är så svårt just nu för jag hatar att behöva känna mig såhär osäker, orolig och ovetande! snälla för i helvete jag vill bara veta hur du tänker människa?! är det dubbelmoral gånger tusen du visar eller vet du bara inte riktigt hur du ska bete dig?

tänk att män kan få en att känna sig såhär. jag är ett jvla nervvrak och skolan orkar jag inte ta itu med för att jag bara tänker på det här hela jvla tiden. kommer bara mer och mer efter och BLÄ..jävla skit.. förlåt mina tusen svordomar jag måste sluta svära så jvla mycket hela tiden.. men det är svårt.. när man känner sig så... stressad? jag vill bara vara glad och kunna känna mig trygg.

jag saknar dig. och nu vet du det för nu har jag vågat säga det till dig. och jag kommer inte vänta, jag finns här nu men om du inte hör av dig så kommer jag försvinna, vare sig du eller jag vill det. du måste bevisa mer än att bara vara underbar när vi är tillsammans. hejdå.