keep me safe inside your arms.

keep me safe inside your arms like towers, towers over me

caroline, minns du att jag sa till dig att jag inte var kär.
du sa; vad skönt
och jag svarade att på ett sätt var det inte det, att jag
faktiskt ville vara kär, att jag saknade det.

jag tar tillbaka det där, verkligen. alltihopa. jag klarar inte av ett jvla skit och jag känner mig bara på jvla ensam. jag vill bara gå tillbaka till ruta 1, no feelings. helldre en ensam och glad människa än en ensam och olycklig.

varför verkar det som om jag bara träffar svin för? jag som trodde att jag faktiskt träffat en snäll kille nu. jag kanske hade fel. jag vet inte.. måste prata med honom imorgon i alla fall. kanske är jag bara svag, känslig och larvig. det har lixom bara gått tre dagar nu utan att han hört av sig.. och att han inte svarade när jag ringde honom kanske bara var en tillfällighet? fan jag orkar inte sånt här, jag är inte gjord för det.

älska mig eller hata mig. så slipper man sånt här. antingen eller, punkt slut-
sen vill jag bara säga att jag älskar mina vänner även om jag inte berättat ett skit för er, och att min mamma är underbar som faktiskt verkar förstå mig nu.

förlåt.. jag som skulle ändra mig och bli en bra människa. har inte gått till skolan på två dagar.. morsan tror att det bara var i dag jag inte gick. igår drog jag till min älsklingsplats vid östermälarstrands båthamn och satte mig.. i några timmar. tänkte rensa skallen men det funkade inte alls.

och på tal om ingenting; nu har jag inte rökt sen igår morse. framsteg, men mina naglar har blivit mkt kortare & jag tuggar tuggummi konstant, jag måste skärpa mig. egentligen vet jag inte heller vad jag vill förrutom att jag vill hitta någon att älska ömsesidigt, bli rik jvligt rik.. åka jorden runt lr nått. allt det här med att "finna sig själv" är det bara bullshit eller? jag vet inte.. just nu känns det dock bara som om det inte finns. hejdå nu ska jag.. sova.